Regeringskaoset kan slå hårt mot yrkesutbildningar

Yrkeshögskolans expansion är hotad. Minst 250 miljoner kronor fryser inne om riksdagen klubbar igenom förslaget till statsbudget för 2019. Pengarna skulle ha gått till hett eftertraktade yrkesinriktade utbildningar. 11000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna.

Så skrev en rad representanter från näringslivets branscher häromveckan i en debattartikel publicerad i bland annat Svenska Dagbladet.

I veckan beskrev därtill Svenskt Näringsliv, i rapporten ”Morgondagens Yrkeshögskola”, vikten av att bygga ut och förnya Yrkeshögskolan. Och denna utveckling går tvärt emot den med en övergångsregering som inte förmår lägga budgetpengar på framtida rekrytering till företag inom Sveriges näringsliv.

Kritiskt läge

För handelsbranschens del råder därtill ett alltmer kritiskt läge i förmågan att såväl behålla som rekrytera personal på grund av den eskalerande brottsligheten där hot och våld mot personal gör att många hoppar av yrket.

Livsviktigt ringde därför upp en av undertecknarna till debattartikeln, Joel Andersson på Livsmedelsföretagen, samt till Henrik Ekelund som är näringspolitisk expert på Svensk Handel.

– Det här är allvarligt och vi hoppas på antingen en blocköverskridande budget eller en tilläggsbudget. Men egentligen behövs så mycket mer för att klara rekrytering och kompetensförsörjning, säger Joel Andersson på Livsmedelsföretagen.

Brist på arbetskraft

Många branscher har akut brist på medarbetare och yrkeshögskolan har en viktig roll i att möta denna brist. Därför annonserar nu Svenskt Näringsliv i en ny rapport, i början av december, behovet av arbetskraft från Yrkeshögskolan:

Under en tioårsperiod behöver Yrkeshögskolan öka antalet platser från 30 000 till 60 000 för att täcka behoven. Parallellt behöver utbyggnadstakten av den akademiska högskolan minska, skriver Helen Rönnholm och Tobias Krantz i rapporten.

– Då är det ju olyckligt att sänka antalet platser med 11 000 i en övergångsbudget, säger Henrik Ekelund på Svensk Handel.

– I övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare aviserad utbyggnad av utbildningsplatser. Det innebär att företagen inte kan växa och skapa fler arbetstillfällen – något som slår mot Sveriges välstånd.

Flexibel utbildning

– Viktigt i detta är att yrkeshögskolan är mycket lättrörlig och vi har genom åren sett att när behov av nya utbildningar framkommit så har dessa mötts direkt, säger Henrik Ekelund.

Joel Andersson på Livsmedelsföretagen instämmer i detta och tillägger:

– I stort sett alla (93 procent, reds. anm.) som går på yrkeshögskolan får jobb inom ett till två år. Och det beror på den nära kopplingen mellan skola och näringsliv, säger han.

Stram budget ger bara 10% utbildning

Men med en sådan stram budget som övergångsbudgeten aviserar, kommer Myndigheten för yrkeshögskolan bara kunna bevilja 5-10 procent av sina utbildningar i januari.

– Det här drabbar i förlängningen näringslivets kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden, säger Joel Andersson och tillägger att det även drabbar dem som skulle ha fått möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller omskola sig till ett nytt.

Fördröjt och förminskat

Både Henrik Ekelund och Joel Andersson anser att det finns en samsyn kring behovet och vikten av expansionen av Yrkeshögskolan inom branschen och att detta är något som borde tas hänsyn till i en budgetframställan.

– Om inget händer i riksdagen, blir den tidigare beslutade expansionen fördröjd samtidigt som antalet utbildningar och platser minskar, säger Joel Andersson på Livsmedelsföretagen.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Moderaterna, Svensk Handel, och Livsmedelsföretagen

Not. När denna text skrevs hade ännu inte M/KD-budgeten röstats igenom i riksdagen. Sverige står dock i skrivande stund utan en framröstad statsminister, så regeringsbildningen pågår ännu. Livsviktigt fortsätter att bevaka regeringsbildningen och återkommer med uppföljande artiklar.