Längre hållbarhet på maten med ny förslutningsteknik

Både mat, dryck och andra produkter påverkas vid kontakt med syre. Nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

Listan över produkter som förändras vid kontakt med syre – så kallad oxidation – kan göras lång. Här är två konkreta exempel: juicens värde som c-vitaminkälla minskar medan kaffets arom tappar smak och ändrar karaktär.

För att råda bot på detta har KTH-forskarna Amin Kazemzadeh och Aman Russom, båda verksamma vid Science for Life Laboratory, tagit fram en form av ventil som består av ett membran. Detta membran släpper igenom vätska i ena riktningen, medan ingenting slipper in till produkten ifråga åt motsatt håll. Förslutningstekniken har forskarna valt att kalla för Repono efter det grekiskans ”att förvara” och ”förvaring”, och enligt dem själva så är de först ut med den här tekniken.

– Membranet är gjort av ett gummiliknande material, inte olikt latex som används till exempel till skyddshandskar. Forskningsarbetet har precis publicerats i en vetenskaplig artikel i Nature Communication och vi har testat ett flertal vätskor, säger Amin Kazemzadeh.

Håller tätt i åratal

När det kommer till livslängd, alltså hur länge membranet håller tätt, har forskarna testat det med så väl vatten som etanol. Ett år var inget problem för etanol, och för vatten har forskarna testat motsvarande tre år utan att luft tagit sig in.

Bakterier och virus då?

– Detta är inget vi ännu har testat vetenskapligt, men om inte luft kan ta sig in i förpackningarna är det inte troligt att bakterier eller virus slipper förbi membranet. De är ju större än syreatomer, säger Aman Russom.

Tekniken som sådan är billig vid volymtillverkning och skulle därför inte påverka priset på förpackningarna nämnvärt.

Bättre hållbarhet

En av flera poänger med innovationen är hållbarhetsaspekten. Med hjälp av Repono skulle konsumenterna slippa kasta mat, dryck, mediciner och andra produkter i lika stora omfattning för att de inte längre smakar bra eller luktar gott, alternativt tappat sin funktion.

Om maten skulle hålla längre skulle i sin tur inte lika mycket livsmedel behöva produceras. Därmed uppstår minskad miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan. Ur hållbarhetssynpunkt betyder detta att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskar, vilket även skulle gälla för produktförpackningar.

Källa: KTH