Category

Livsviktigt

Vegotrenden 2018: Mer och allt oftare

By | Livsviktigt

Vi äter mer och allt oftare vegetarisk mat, även om antalet vegetarianer inte ökar. Nästan var tredje svensk äter vegetariskt minst två gånger i veckan. Det visar en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Axfood.

Det är tredje året i rad som Axfood presenterar sin Vegobarometer.

Av årets Sifo-undersökning* framgår att andelen svenskar som äter vegetariskt minst två gånger i veckan har ökat från 19 procent till 24 procent från 2016 till 2018, samtidigt som andelen som svarar att de aldrig äter vegetariskt har minskat från 21 procent 2016 till 17 procent under samma tid.

Undersökningen visar på stora könsskillnader. En fjärdedel av männen (24 procent) anger att de aldrig äter vegetariskt. Motsvarande andel bland kvinnor är 10 procent.

Samtidigt som antalet flexetarianer ökar, alltså de som äter kött men väljer vegetariskt en eller fler gånger i veckan, är andelen vegetarianer stabil. 6% anger att de antingen är vegetarianer eller veganer även om andelen veganer är mycket liten, inte ens 1 procent.

Precis som tidigare år är det främst kvinnor, yngre och boende i storstäder som framför allt äter veterariskt.

Fler slutsatser från undersökningen:

  • En fjärdedel av svenskarna planerar att äta mindre kött under det närmaste året. Bland kvinnor är andelen så hög som var tredje.
  • Det främsta skälet är miljö- och klimathänsyn. Män anger i högre utsträckning hälsoskäl som anledning till en mer vegetarisk kost.

Vegotrenden avspeglas även i Willys och Hemköps försäljning, men också i ett utökat sortiment. Garant, Axfoods eget varumärke, har hittills i år lanserat såväl mjölkfria mejerivaror som exempelvis kokosghurt, vetetariska alternativ till klassisker som chorizo, köttbullar och pyttipanna, samt spetsigare produkter som vegansk pesto och nyligen också juicy vegan burger, en vegansk burgare för köttälskare. Lägg till det en hel serie veganska röror som hummus, babaganoush och bönröror bland måltidslösningar.

*Undersökningen genomfördes i Sifos löpande webbomnibuss. Panelen är slumpmässigt rekryterad. Fältperiod 18-21 oktober 2018. Antalet svarande var 1 346. Webbomnibussen har en generell svarsfrekvens på 40 procent.

Källa och foto: Axfood

Coop anställer kockar till e-handeln

By | Livsviktigt

Efter Foodora och Über Eats. Nu kommer Coops darkstore. Satsningen är startskottet på en större omställning på nätet.

Maten som i samarbete med Tobiuosushi tillverkas i Coops darkstore har pilottestats i Coops butiker i några månader. Nu har de släppts även på nätet.
Foto: Coop

Efter många år av marknadstapp till restaurangerna har dagligvaruhandeln börjat sätta hårt mot hårt i kampen om matkronan. Men satsningarna på nätet har varit få. Nu ska Coop ändra på den utvecklingen. Fem kockar med tio års erfarenhet jobbar nattetid på kedjans e-handelslager i Kungens kurva. – Det är väldigt smidigt. Kockarna vet precis hur många order som är beställdanär de kommer in. De läser av beställningarna och lagar maten, säger Niklas Zeitlin, operativ chef för Coop online till Fri Köpenskap.

Maten har smygtestats i Coops butiker i ett par månader och släpptes nyligen även på nätet.

– Det var i somras som de (Tobiuosushi) kontaktade oss. Nu har vi ett nära samarbete där vi samordnar produktionsytor och leveranser.

I ett första skede erbjuds en mindre meny med bland annat sushi, poké bowls ochvegetariskt.

– Vi smyger i gång så här så får vi se vart det tar vägen framöver, säger Niklas Zeitlin lite kryptiskt.

Han framhåller däremot att det finns stora möjligheter inom restaurangmat på nätet. Färskheten blir unik och produktionskostnaden billigare eftersom logistikkedjan blir snabbare, kortare och mer direkt.

– När det gäller färdigmat kan vi däremot bara begränsa oss till kall mat för tillfället eftersom våra bilar är anpassade efter kyla, inte värme, berättar han.

Och det är inte bara färdigmaten som åtnjuter stora fördelar med centrallager. Hela färskvarulinan kan optimeras när det gäller färskhet och minimering av svinn. Eftersom dagligvarukedjan på kvällen vet precis hur många order som är lagda kan råvarubeställningarna göras och varorna finnas på e-handelslagret när personalen kommer tidigt på morgonen.

– Det blir en fantastisk kvalitet eftersom man jobbar med snabbare och mer exakta beställningar. Det här låter kanske inte så troligt eftersom jag jobbar på Coops darkstore, men jag kan i princip inte tänka mig att handla mitt kött på något annat ställe än Coop.se längre. Färskheten blir en klass för sig, säger Niklas Zeitlin.

Flera delar av färskvarorna görs i dag i Coops egna darkstore. Tre köttmästare och en fiskansvarig ser till att stycka och paketera färsk kött och fisk. De hjälper dessutom till med manuell ost och chark.

Källa: Fri Köpenskap

Foto: Coop

Skillnaden mellan död och återfödelse

By | Livsviktigt

Christina Cheng, vd för Sprillo om hur man skapar en friktionsfri konsumentupplevelse. En superexklusiv citrondryck som du beställer per SMS, kan det funka? Ja, det är beskrivningen på den hetaste drycken på Instagram just nu. Dirty Lemon drog igång 2015 med en idé om att skapa en ljuvlig, friktionsfri konsumentupplevelse. De har i dag 100 000 kunder globalt, varav 60 procent lägger minst en beställning i månaden.

Ja, det funkade. En sexpack kostar mellan 45 och 65 dollar. Alltså ligger en sexpack på mellan 450 och 650 kronor. Frakten ingår!

Hur hände detta? Det är en citronbaserad, uppfriskande dryck som inte är alltför söt så hur gjorde de för att få detta utfall?

  1. Design och high touch execution
    Namnet, förpackningsdesignen och allt annat de gör är gjort med en sån ypperlig känsla för stil. Allt håller ihop och ser jättedyrt ut. Och skapar en känsla av fröjd när du tittar, tar, doftar och smakar på det.
  2. On-trend ingredienser
    Smaker som matcha, ginger och rose ligger helt rätt trendmässigt. Dirty Lemon erbjuder även varianter med collagen (anti-rynk inifrån), aktivt kol (detox) eller CBD (cannabidiol). Löftet säger att du inte blir hög men känner mild eufori, avslappning i hela kroppen med klar skalle. Här kan vi kanske ha en del av svaret – rus.
  3. Co-labs
    Devisen att mina vänner är dina vänner har blivit ett av de mest effektiva marknadsverktygen. Samarbeten är i dag ett av de mest intressanta sätten att vitalisera och skapa buzz runt ett varumärke. Dirty Lemon gjorde det genom att lansera en variant med Vogue. Smaksatt med Acerola och ”co-created to compliment your life & style”.
  4. Aktivering
    För att fortsätta med buzzen från tidigare rubrik görs aktiveringar i den fysiska världen. Exempelvis alkoholfri cocktailbar, takeover av baren på hotellet The Ludlow, livegig av Cardi B och en florist/tatueringspop-up. Och i förra månaden öppnades deras första butik – en obemannad walk-in vending machine där du köper via SMS.
  5. Direct-to-Consumer
    Har du allt detta så tar du så klart kommandot över både konsumentrelationen, leveransen och kunddata. Dessutom skapar det trevliga marginaler som kan fördelas på både den egna och konsumentpriset. Även om det i Dirty Lemons fall möjligen bara tillfaller företaget.

I våra uppdrag på Sprillo så märker vi att den mentala omställningen från att vara en produktfokuserad mellanaktör till att bli public premium och leverera på upplevelse och mervärde, den är knepig. Inte minst organisationsmässigt. Men det är skillnaden mellan att befinna sig i the death eller the re-birth of retail.

Christina Cheng, grundare av trend- och innovationsbyrån Sprillo.

Källa: Sprillo via Fri Köpenskap

Foto: Sprillo

På bilden: Christina Cheng, vd och grundare av Sprillo.

Axfood bygger nytt jättelager

By | Livsviktigt

Det nya lagret som tas i drift 2023 beräknas kosta två miljarder och omfattar både butik och e-handel.

Axfoods koncern-vd Klas Balkow presenterar starka siffror i dag och avslöjar planerna på ett högautomatiserat lager i Stockholm.

Axfoodföretaget Dagab har börjat planera för ett högautomatiserat lager i Stockholm. Det kommer att hantera både butiker och e-handel och planeras vara i drift 2023. Det avslöjar koncernchefen Klas Balkow i samband med koncernens delårsrapport i dag.

Av rapporten framgår också att nettoomsättningen ökade till 12 050 miljoner kronor, en ökning med 4,1 procent jämfört med tredje kvartalet förra året.

Rörelseresultatet uppgick till 620 miljoner kronor (604), en ökning med 2,6 procent. Rörelsemarginalen uppgick till 5,1 procent (5,2).

Under de tre första kvartalen ökade nettoomsättningen till 35 715 miljoner kronor (34 142), en ökning med 4,6 procent.

Rörelseresultatet ökade till 1 599 miljoner kronor (1 488), vilket motsvarar en rörelsemarginal på 4,5 procent (4,4).

− Axfood växte bra under tredje kvartalet och vi stärkte vår position på marknaden. Den varma, torra sommaren påverkade verksamheten både positivt och negativt. Willys hade en urstark utveckling, samtidigt som Axfood Snabbgross toppade med en tillväxt på drygt 11 procent. För logistiken hade värmen en negativ påverkan med extra kostnader som drog ned lönsamheten. Trots det gör Axfood sitt bästa rörelseresultat för ett kvartal sedan koncernen bildades, kommenterar Klas Balkow.

Källa: Dagens Handel

Foto: Joachim Björk

 

Om tjuvåkare kan få böter, varför kan inte snattare få det?

By | Livsviktigt

Frågan är enkel, men komplicerad rent juridiskt, för det handlar om olika delar i lagstiftningen. Samtidigt finns det hopp, för även detta glapp jobbar man för att täppa till inom handeln.

Det var handlare Tommy Norborg, på Ica Nära Aspudden, som uppmärksammade Livsviktigt om att resande med Roslagsbanan kunde få böter på 1.500 kronor plus betala färdbiljetten om resenären underlåtit (glömt eller struntat i) att registrera/betala resan innan man klivit på tåget.

– Jag tänkte på en gång varför något liknande inte kunde gälla för dem som kommer och snattar i vår butik? Sen har vi dem som får parkeringsböter också. Jag vet att det är skillnader i lagstiftning men varför kan vi inte ha en civilrättslig lagstiftning för snatterier? Det skulle underlätta jättemycket, säger han.

Det hela lät vettigt och Livsviktigt lät frågan gå vidare till Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Kollar lagstiftningen

– Vi håller faktiskt på att undersöka just den här problematiken just nu. Och vi ser gärna att vi kommer fram till en gynnsam lösning för handlarna. Men jag vill framhållla att det rör sig om två skilda saker.

– När du kliver på Roslagsbanan, eller parkerar någonstans, så har du formellt gått med på ett avtal att betala en avgift, en så kallad kontrollavgift. Detta är inte fallet när du går in i en butik och bara tar varor utan att betala. Därför hamnar stölder under brottsbalken i lagstiftningen och de andra exemplen anses som ordningsbot i den civilrättsliga lagstiftningen. Så ser det ut idag men vi tittar på om vi kan ändra på det.

Moment 22

Idag är det så att om man tar en snattare i butiken kan det råda under begreppet envarsgripande och då gäller straffrätten och går vidare till domstol (i bästa fall).

– Nu har vi diskuterat om det kan utdelas en vanlig ordningsbot istället men hittills hamnar man i ett moment 22. Om man skapar en lagstiftning med möjligheten till ordningsbot kan man inte utöva ett envarsgripande eftersom det hör till till den straffrättsliga delen i brottsbalken.

Men branschen – Svensk Handel i synnerhet – tittar ändå på om det finns möjligheter att ändra på lagstiftningen.

Case med dåligt resultat

– Vi har gjort ett case för att undersöka utfallet i verkligheten men det föll inte väl ut, kanske beroende på att det var fel ställe att göra försöket på. Det vi fallerade på, var bland annat att inte kunna fastställa identitet på gärningsmännen och då går det inte att utföra en ordningsbot.

Klampning en ljusning

Samtidigt ser Per Geijer en ljusning i problematiken.

– Det har ju hänt förr att man kunnat justera lagstiftningen så att den bättre passar verkligheten och ett sådant exempel är klampning av bilar. Det lyder under brottsbalken men man såg också att det fanns ett element av miljöbrott när bilar måste klampas och föras bort. Miljöbrott har högre prioritet av lagstiftarna och på det viset löstes problemet, säger han.

Text: Marie Hallencreutz

Butiksstölderna ökar – polis och rättsväsende klarar inte kriminaliteten

By | Livsviktigt

Nästan hälften av handlarna, 45 procent, har varit utsatt för brott den senaste tiden. Det är en ökning med nio procentenheter från förra mätningen. Vanligaste brottet som drabbar handlarna är butiksstölder, drygt var tredje handlare har drabbats av stölder den senaste veckan. Det visar Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet.

I Trygghetsbarometern presenteras ett Säkerhetsindex, ett sammanfattande mått på andelen unika butiker som varit utsatta för stöld, hot eller våld vid minst ett tillfälle den senaste tiden. Om en butik varit drabbad av mer än en händelse räknas denna butik bara en gång.

Säkerhetsindex för tredje kvartalet 2018 ökade med nio procentenheter från förra mätningen och uppgår till 45 procent. Framförallt är det stölderna som ökar. Drygt var tredje butik (36 procent) har utsatts för stöld den senaste veckan.

– Att hantera stölder har tyvärr blivit en del av de vardagliga rutinerna för butiksanställda. Stöldbrotten mot butik ökar och det krävs en attitydförändring från rättsväsendets sida om utvecklingen ska kunna brytas, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Trygghetsbarometern visar att handlarna enbart anmälde 3 av 10 stölder. Varannan handlare anger att huvudorsaken till att de inte polisanmälde stölden är att det är fruktlöst. En polisanmälan tar tid men leder i princip aldrig till något resultat eftersom ärenden rutinmässigt skrivs av.

– Rättssamhället har succesivt avkriminaliserat butiksstölderna. Idag är det i princip riskfritt att stjäla från en butik. Utöver att handlarna inte får det stöd de förtjänar, riskerar vi att fler människor faller in i den kriminella bana. Vi vet att butiksstölder är ett vanligt instegsbrott till grövre kriminalitet, säger Per Geijer.

Dessutom anger en dryg femtedel av butikerna (22 procent) att de varit utsatta för hotfullt beteende från besökare eller kunder den senaste månaden. Det är en ökning med 3 procentenheter från den senaste mätningen.

För att synliggöra brotten som drabbar handeln har Svensk Handel lanserat en återkommande Trygghetsbarometer med ett Säkerhetsindex. I Trygghetsbarometern mäts förekomsten av brott och hotfulla beteenden i butiker, samt i vilken utsträckning som olika händelser har polisanmälts eller inte.

Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson kommenterar undersökningen:

– Tyvärr är den ett kvitto på att polisen drar sig alltmer tillbaka. Man kan säga att rättsväsendet abdikerar från sitt ansvar och de kriminella får härja fritt. Detta märker även allt yngre förövare som leds in i kriminalitet för att det inte blir några påföljder. För handlarna är det naturligtvis förödande.

Vad ser du för lösning på problemet?

– Med det skrala utfallet vi ser i pågående försök till regeringsbildning ser det inte särskilt ljust ut. Jag tror att även om vi lyckas få en regering på plats som också – mot förmodan – skulle prioritera just handelns brottsproblematik, så kommer det att ta flera år, minst fem till sex år, innan vi kan se en början av en lösning. Det tar tid att få tillräckligt med poliser på plats som dessutom kan ta tag i den hårdnande kriminaliteten. Lägg därtill att åklagare och rättsväsen måste följa upp med adekvata domar och inte bara släppa gärningsmännen igen som de gör idag. Eller som också är vanligt, inte ta upp ärendet alls trots att det i många fall finns bevisföring.

– Och sen måste en hel del dumt försvinna som exempelvis åklagarnas 60-kronorsgräns för snatteri. Ja, jag ser inte annat än att det kommer att ta tid. Lång tid, säger Pär Bygdeson.

Per Geijer på Svensk handel har också en relativt pessimistisk syn då läget verkar vara värre än de trodde.

Hur ser läget ut idag bland de så kallade utsatta områdena?

– De kriminella verkar på fler ytor än vad vi först trodde. De uppfattar att de äger territoriet och de dominerar områden som t-banan, skolgårdar och handelsplatser och deras attityder är numera att ”Jag kan göra vad jag vill”.

– De har blivit untouchables för att vårt rättsväsende låter dem komma undan med det. Det är ingen som bryr sig om de brott som begås. Inte heller verkar det finnas det någon som vet hur man ska hantera en sådan här typ av utåtagerande beteende.

Text: Marie Hallencreutz

Källa: Svensk Handel

Foto: Eventyr

Proteinskiftet öppnar för Greenfoods intåg på Bergendahls

By | Livsviktigt

Greenfoods blir ny leverantör av frukt och grönt till Bergendahls Food.
– Vi har ett starkt helhetserbjudande som underlättar konsumenternas vardag, säger David von Laskowski, vd och koncernchef på Greenfood.

Bergendahls Food och City Gross väljer in Greenfood som en leverantör för att stärka sortimentet av frukt och grönt

– I takt med proteinskiftet och ett växande intresse för grönsaker och frukt ser vi det som strategiskt viktigt att satsa på att ha ett riktigt bra sortiment, säger Mats Sjödahl,vice vd och inköpsdirektör på Bergendahls Food.

Greenfood är en av nordens ledande livsmedelskoncerner, med varumärken som Daily Greens, Picadeli och Sallacarte, och erbjuder allt från skurna salladsblandningar och gröna tillbehör, till wraps, salladsbarer och hela måltider.

Bolaget har nått sin framgång ”genom ett attraktivt sortiment, effektiv logistik och en stark passion för att göra hälsosam mat mer tillgänglig och enklare att konsumera”.

– Vi har marknadens starkaste erbjudande inom traditionell frukt och grönt. Men det är bredden av vår produktportfölj, vår innovationskraft och vår kunskap inom hälsosam mat som gjorde att Bergendahls valde oss som leverantör, säger Ted Stenshed, vd för Greenfoods affärsområde Fresh produce.

Det totala inköpsvärdet på frukt och grönt hos Bergendahls Food och City Gross är närmare 600 miljoner kronor årligen.

Källor: Bergendahls, Livsmedel i fokus

Dagligvaruhandeln går bättre än sällanköpshandeln

By | Livsviktigt

Sällanköpshandeln tappar enligt HUIs nya rapport. Först tappade bokhandeln och elektronikaffärerna och nu följer klädbutikerna. Detta medan dagligvaruhandeln expanderar. Svd spår en kris för Sveriges köpcentrum.

Det som händer är att kunderna alltmer köper kläder och skor på nätet istället för i butikerna – i synnerhet i de stora köpcentra som finns runt om i landet. Samtiditgt är dagligavaruhandeln inne i ett skede av butiksnätsplanering och expansion, att implementera och lansera nya butikskoncept, göra satsningar på e-handel och lager och logistik. Därtill kommer pågående branschglidning och uppköp och konsolidering med mindre uppstickare och e-handelsföretag.

Det framkom när HUI Research presenterade den så kallade BUN-rapporten i veckan. Rapporten bygger på 80 bolags kvartals- och årsrapporter varav 12 bolag inom dagligvaruhandeln ingår.

Samtliga av bolagen inom dagligvaruhandeln hade en positiv omsättningsutveckling i fjol.

Centralt för många aktörer inom dagligvaruhandeln är att de tittar över butiksnätet och både öppnar och stänger butiker men antalet butiker är i de närmaste oförändrat. Men sällanköpshandeln tappar framför dagligvaruhandeln.

Under perioden januari till juli har dagligvaruhandeln har haft en positiv tillväxt om 3,5 procent vilket är betydligt högre än sällanköpshandelns tillväxt som landar på 1,9 procent.

14 företag står för hälften av omsättningen i detaljhandeln och där toppas listan av Ica, Coop och Axfood med tillsammans 28 procent av detaljhandelskakan. Med bland de 14 finns även Bergendahls, Lidl och Axstores.

Just Lidl beskrivs som en av tillväxtraketerna i rapporten med en tillväxtökning om 11 procent i fjol.

Det gäller även när HUI Research tittat på likviditeten och soliditeten hos BUN-bolagen.

56 procent av bolagen inom dagligvaruhandeln hade förbättrad kassalikviditet och 44 procent hade förbättrad soliditet i fjol.

Källor: Svd, Dagens Handel

Trådlös tröja larmar om belastning

By | Livsviktigt

I ett nytt forskningsprojekt ska kassapersonal, städare och montörer vid löpande band få testa en så kallad smart tröja som trådlöst skickar mätdata om arbetsställningar. Syftet är att identifiera riskfyllda arbetsmoment och på så sätt undvika belastningsskador.

”När armvinklarna ligger över det rekommenderade värdet säger en röst till att man ska försöka sänka till exempel höger arm. Den kommer att säga det kanske två eller tre gånger”, säger Mikael Forsman som är professor i ergonomi på KTH.

Forskningsprojektet med den smarta tröjan är finansierat av AFA-försäkring och kommer att pågå i tre år. Syftet är att lättare hitta riskfyllda moment i arbetet, vilket i sin tur ska göra det möjligt att undvika axel- och ryggbesvär och belastningsskador.

Förhoppningen är att den smarta tröjan ska bidra med ett mer ergonomiskt arbetssätt och att informationen som tröjan samlar in ska vara enkel att mäta med och mer tillförlitlig än vid andra observationsmetoder – helt enkelt ge svart på vitt om hur rörelserna i armarna varit under arbetsdagen. Det görs också försök med en handske som mäter rörelserna, men nu är det fokus på tröjan där tekniken kommit lite längre när det gäller mätprecision och användbarhet.

Tre små givare i tröjan skickar trådlös information om rörelserna i armarna till en smartphone eller en läsplatta. Den informationen samlas i en app så att det sen enkelt går att se om och när under dagen man legat över de rekommenderade nivåerna.

Källa: Arbetsliv/Prevent

Foto: Mikael Forsman

Industrin pressar handeln om livsmedelspriserna

By | Livsviktigt

Trycket ökar på livsmedelshandeln att i spåren av sommarens extremtorka släppa igenom ökade priser. Cirka 80 procent av företagen i den svenska livsmedelsindustrin ser kostnadsökningar för inköp av råvara.

I det andra konjunkturbrevet för 2018 konstaterar Livsmedelsföretagen, Li, att torkan ger något av en kostnadschock i förädlingsledet. Senast producenterna upplevde något liknande var 2007-2009.

Sedan dess har livsmedelsindustrin genomfört kraftfulla effektiviseringar och ökad grad av automation.

Utrymmet för att på det sättet kompensera för höjda råvarupriser är i dag mycket litet, enligt Li, inte minst mot bakgrund av att råvaruinköpen står för 60-70 procent av företagens kostnader.

– Hela livsmedelskedjan måste acceptera de villkor som nu gäller. Handeln kan inte vänta sig att bönder och tillverkare ska ta hela kostnadsökningen, säger Carl Eckerdal, chefsekonom vid Li.

Förutom prisuppgången på svensk råvara är bristande tillgång ett bekymmer, framhåller han. Att ersätta svenskt med importerat medför även det ökade kostnader för bland annat förpackningar och märkning. Till det kommer den svaga svenska kronan, som enligt Carl Eckerdal inte visar några tecken på återhämtning den närmaste tiden.

Li ger ingen prognos för vilka prisökningsnivåer konsumenterna kan förvänta sig framöver med anledning kostnadsvågen från bonden fram till butiken. Industrins förhandlingar med dagligvaruhandeln om prissättning är en omvittnat trög process.

Om historien upprepar sig från 2007-2009 blir det prisökningar över genomsnittet på enskilda produktgrupper. Man kan enligt Li också räkna med en rätt betydande eftersläpning innan prisökningarna når slutkonsumenterna. Då tog det sex-tolv månader.

Carl Eckerdal säger han att hoppas på ett större mått av pragmatism från handelns sida under de kommande månaderna än vad som var fallet för tio år sedan.

– Jag tror på större förståelse och vilja från handelns sida denna gång. Nu måste man gå från läpparnas bekännelse till konkret handling.

Källa: LandLantbruk

Foto: Livsmedelsföretagen