Bättre avfallsavtal med digital plattform som matchar utbud och efterfrågan

Anna Lindberg fick tillbaka 36 000 kronor för att hon betalt för tre avfallskärl istället för två i sin Ica Supermarket-butik i Järna. Nu väntar hon på hur Svensk Avfallsrådgivning ska gå vidare och matcha hennes butik med en leverantör som ger henne det bästa utfallet.

Det är nu drygt fyra år sedan Livsmedelshandlarna startade sitt samarbete med Svensk Avfallsrådgivning för att bistå medlemmarna med en så bra avfallslösning som möjligt. Många handlare skrev på nya avtal under de första två, tre åren och de fick igenom stora vinster på avfallet, inte minst genom att kostnader vändes till intäkter på vissa avfallstyper såsom wellpapp.

Men det skedde till största del i områdena kring de större städerna berättar Peter Johansson, vd på Svensk Avfallsrådgivning.

En tredjedel hamnade utanför

– Vi upptäckte att cirka en tredjedel av Livsmedelshandlarnas medlemmar hamnade helt utanför förmånerna i detta avtal i stort sett beroende på att de befann sig på landsbygden dit entreprenörerna inte ville prioriterade dem med ett besök. Detta i sin tur berodde förmodligen på att lönsamheten för avfallsentreprenörerna inte var tillräcklig, säger han.

Från en till tre leverantörer

För att hänga med i turerna kring avfallsavtalet som erbjudits Livsmedelshandlarnas medlemmar måste vi backa bandet till början då allt var nytt, år 2014.

– Från början tänkte vi att vi skulle ha en enda stor leverantör som skulle serva alla livsmedelshandlare över hela Sverige. Vi insåg snart att det inte skulle fungera eftersom alla de stora inte var intresserade som exempelvis Ragnsells och Suez. Så marknaden i Sverige delades upp på HA Recycling (nuvarande Veolia) för Storstockholm, IL recycling (numera uppköpta av Stena recycling) för södra Norrland och södra Mälardalen och Stena Recycling för resten av landet.

Inte lönsamt med landsbygden

Problemet var att de stora bolagen inte hade samma intresse av att hämta avfall i områden som låg så pass långt ute på landsbygden att det inte skulle bli lönsamt. Samtidigt var en hel del lokala entreprenörer helt förbisedda i denna modell.

– Så då bestämde vi vid årsskiftet 2016/2017 att vi skulle vända på kultingen och låta entreprenörerna komma till oss istället och berätta i vilka geografiska områden de ville verka i. Och för att kunna möta utbud från entreprenörerna med efterfrågan från livsmedelshandlarna skapade vi en digital plattform, säger Peter Johansson.

Digital plattform som mötesplats

I plattformen för avfallshantering avseende livsmedelsbutiker startade under 2018 såväl små som stora avfallsentreprenörer, att registrera vad de kunde bistå med och i vilka områden.

– Och det som är bra i detta är att för varje ny entreprenör som registrerar sig blir det fler och fler uppdrag som gör att de växer och konkurrensen hårdnar. Det gör att även de stora entreprenörerna kan tänka sig att verka i geografiskt avlägsna områden de inte tidigare varit så intresserade förut. Det viktiga är att det har blivit en win-win för både handlare och entreprenör, säger Peter Johansson.

Små kan vara stora lokalt

Han är noga med att påpeka att i flera områden är det just de mindre lokala entreprenörerna som är de stora lokalt.

– Vi tänkte nog lite för offensivt från början men nu när vi har sett hur många mindre entreprenörer är jättestora inom vissa orter så ska de ju absolut vara med och konkurrera om avtalen. Det blir bra både för dem och för kunderna, det vill säga handlarna.

Entreprenörer över hela riket idag

Så med detta sagt har alltså Livsmedelshandlarnas avfallsavtal förändrats genom åren sedan 2014 till att utvecklas till en fullt konkurrensutsatt marknad.

– Det finns nu aktörer över hela riket och vår prioritet är att fånga upp den tredjedel som hamnade utanför i början. Därefter går vi vidare med övriga medlemmar och när alla har fått ta del av våra erbjudanden så vänder vi oss till handlare som inte är medlemmar.

Men alla kanske inte är intresserade utan anser att de har bra avtal?

– Ja visst är det så. Men är det inte då bra att få ett kvitto på att man har ett väldigt bra avfallsavtal från ett expertföretag? Och även om man har ett bra avtal kan det kännas skönt att få lämna över just den här biten i någon annans händer. Det kostar ju inte handlaren någonting utan är en medlemsförmån.

Vad menar du med ”lämna över i någon annans händer”?

– Jo, säg att en butiks avfallsavtal är bra som det är idag men avtal går alltid ut så hur ser det ut om tre år? Vad kan handlaren behöva tänka på då? Konkurrensen och marknaden förändras ständigt och det har vi koll på liksom dem som är anslutna via vår digitala plattform – handlare som entreprenör.

Kvalitetsaspekt

– Sedan har vi kvalitetsaspekten som är viktig att tänka på. Man kan lita på alla avfallsentreprenörerna i projektet, eftersom de kommer att följa Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”. Det innebär att du kan räkna med att oavsett om det är en känd eller okänd entreprenör, stor eller liten, så har den genom sitt medlemskap i branschorganisationen Återvinningsindustrierna förbundit sig att uppträda hederligt enligt en rad kriterier.

Så man riskerar inte att bli blåst genom att byta från en entreprenör man haft i alla år till en ny man aldrig hört talas om?

– Nej, det vågar jag faktiskt säga att så är det inte. Vi är väldigt noga med detta. Det handlar om att skapa förtroende på lång sikt och där har vi stor nytta av Återvinningsindustriernas ”Code of Conduct”.

Vad ska en handlare tänka på som funderar över sitt avfallsavtal?

– Vill man kan man göra som Anna Lindberg, det vill säga skicka in allt material exempelvis avtal de redan har, avfallsrelaterade fakturor, och ta bilder på hur deras avfallshantering ser ut nu med allt från kärl till komprimatorer och liknande. Antingen lägger man upp det själv i vår portal eller så mejlar man in det så gör vi det, säger han.

Anna Lindberg på Ica Supermarket Järna säger så här:

– Det var inte svårt alls. Jag tog kort med mobilen på soprummet och allt annat. Sedan scannade jag avtalet och de senaste fakturorna och bifogade allt i portalen på Svensk Avfallsrådgivning.

Nästan på en gång återkom de och frågade om jag hade två eller tre kärl. Två, svarade jag. Det visade sig enligt avtalet att jag betalt för tre kärl i flera år så de ordnade med att jag fick 36 000 kronor betalt retroaktivt för den tiden, säger hon.

Nu fortsätter man på Svensk Avfallsrådgivning att matcha Anna Lindbergs behov av avfallshantering med de entreprenörer som finns i närheten.

– Vi har Telje Energi som entreprenör i dagsläget men tydligen finns det fler aktörer därute som konkurrerar med dem. Vi får se vad det leder till. Hoppas på det bästa, säger hon.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privat