All Posts By

Marie Halldestam Hallencreutz

Hjälp bönderna – på rätt sätt

By | Livsviktigt
Flera butiker i Sverige har ställt upp för att hjälpa bönderna i torkan genom att ge bort överbliven frukt och grönsaker till bönder som har brist på djurfoder. Livsmedelshandlarna välkomnar initiativet att hjälpa bönderna med svinn från butiken. Men det finns några saker att tänka på eftersom vi har en lagstiftning kring animaliska biprodukter.
Med anledning av det torra vädret har det uppstått en problematisk situation för svenska bönder. Fodret räcker inte till för djuren. Därför har flera butiker runtom i landet börjat skänka överbliven mat, i synnerhet frukt och grönsaker, till bönderna. Livsmedelshandlarna tycker att det är ett vällovligt initiativ och stöttar det fullt ut, men vill samtidigt peka på att butikerna måste hålla sig inom den reglering som finns.
Några hållpunkter
På grund av den extrema torkan som orsakat problem med foderanskaffningen för Sveriges bönder så vill Livsmedelshandlarna, i samarbete med Svensk Avfallsrådgivning, påminna om den reglering som gäller vid utlämning av livsmedel utöver bäst-före-datum, tillika innehållande produkter som omfattas av den lagstiftning som gäller animaliska produkter.
Peter Johansson, vd Svensk Avfallsrådgivning förklarar:
– Jag har som ansvarig för svensk Avfallsrådgivning och därmed Livsmedelshandlarnas leverantör, beslutat att skicka ut en rekommendation, där vi, Svensk Avfallsrådgivning, beskriver hur vi anser att man bör hantera restprodukter ifrån era livsmedelsbutiker:
1. Det finns en tydlig lagstiftning inom området för ABP (Animaliska Biprodukter), som alla livsmedelsbutiker måste agera utifrån.
2. Vår rekommendation bygger huvudsakligen på att absolut inte blanda ihop några matrester av animaliskt ursprung med frukt och grönsaker, som skänks åt djurbesättningar hos Sveriges bönder.
3. Matbröd (som inte innehåller animalier)
4. Ni måste således plocka bort exempelvis bakverk som kan innehålla spår av ägg, samt alla livsmedelsprodukter med animaliskt ursprung, eller som varit kontaminerade (i kontakt med) animaliska produkter.
5. Förordningen som avser ABP (Animaliska Biprodukter) kommer med all säkerhet att bli föremål för intensifierad bevakning och uppföljning av tillsynsmyndigheterna, under hösten. Denna fråga har vi expertkompetens kring, och vi står gärna till tjänst i denna fråga.
6. Om butiken följer ovanstående rekommendation riskerar man inte heller att komma i konflikt med frågan kring mul- och klövsjukan.
Text: Livsmedelshandlarna / Svensk Avfallsrådgivning

Stort genomslag för Livsmedelshandlarnas trygghetsfrågor i Almedalen

By | Livsviktigt

Många såg VR-filmen om brott i butik och fick klart för sig hur bakbundna handlarna är med dagens lagstiftning. Även de seminarier som Livsmedelshandlarna dels deltog i, dels medarrangerade med DN, var framgångsrika. Nu lovar Moderaterna skarpare lagstiftning för tryggare matbutiker. 

Livsmedelshandlarna var på plats i Almedalen under veckan för att föra ut budskapet om den ökande brottsligheten i livsmedelsbutikerna och hur dagens lagstiftning inte är tillräcklig för att skydda butikerna.

Omskakande VR-film

På programmet stod bland annat att visa en VR-film* om en autentisk hotfull situation i en butik där en man plockar på sig varor i en butik. Filmen har setts av såväl politiker som allmänhet och de allra flesta blev skakade över hur utsatta livsmedelsbutikerna är.

Genomslag hos beslutsfattare

Livsmedelshandlarna deltog även i Moderata företagarrådets seminarium om att bekämpa brott mot företagare samt anordnade ett seminarium i samarbete med Dagens Nyheter om vad man tillsammans kan göra för att skapa tryggare matbutiker. I båda seminarierna deltog såväl ledande beslutsfattare samt företrädare för Livsmedelshandlarna, Svensk Handel, och Polisen.

Ny lagstiftning att vänta

Samtliga inslag gav stor utdelning och på Moderaternas lista över hur dessa brott ska bekämpas fanns bland annat utfästelser om tillträdesförbud, avskaffande av mängdrabatten och att fler poliser ska tillsättas. Detta enligt moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé under seminariet ”Bekämpa brott mot företagare” som även Livsmedelshandlarnas styrelsemedlem Cecilia Tauschek deltog i.

Läs mer om Livsmedelshandlarna i Almedalen i övriga artiklar i nyhetsbrevet.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Jonas Borg

*VR-film – Virtual Reality-film, ses med speciella glasögon för att placera tittaren direkt in i situationen.

Bildtext: Livsmedelshandlarnas styrelseledamöter Monica Bloom och Cecilia Tauschek visar en besökare en VR-film om en hotfull händelse i en livsmedelsbutik.

 

VR-film om butiksrån blev en ögonöppnare

By | Livsviktigt

Under Almedalsveckan visade Livsmedelshandlarna sin VR-film* om en verklighetstrogen hotfull situation där ett rån begås i en butik. Brottet lämnar personalen handfallna då de inte har laglig rätt att hantera situationen, vilket framgår av de följdfrågor som tittarna ställs inför.

Många av dem som tittade på Livsmedelshandlarnas VR-film under Almedalsveckan blev rejält omskakade. Inte bara över hur ett – för handlare och personal i butik – tämligen vardagligt brott kan gå till, utan även över hur personalen står utan möjlighet att ingripa eftersom de, enligt dagens lagstiftning, inte har rätt att göra något för att själva ta fast gärningsmannen, för att de har små möjligheter till att polisen tar honom eller för att kunna slippa gärningsmannen i butiken framgent.

Moment 22

Eller som Tomas Tobé, Moderaternas rättspolitiske talesperson uttryckte det efter att han sett filmen:

– Det blir som moment 22, det krävs helt klart förändring!

Filmen i korthet

I filmen får besökarna se en man som plockar på sig varor i en butik och hur en ur personalen går fram till förövaren för att påkalla dennes uppmärksamhet.

“Jag ser vad du håller på med, sluta med det är du snäll och gå ut härifrån om du inte tänker betala för dig.”

Förövaren vänder sig sedan mot personalen som visar sig påtagligt aggressiv och talar om för personalen att dom ska “ge fan i vad jag håller på med”, varpå förövaren fortsätter att plocka på sig varor.

Personalen tar då tag i förövarens axel för att få förövaren att sluta plocka varor som tänder till, vänder sig om och fysiskt puttar undan personalen som ramlar bakåt.

Ställs inför tre val

Förövaren börjar gå rakt mot VR-tittaren (som blir delaktig i filmen) och skriker åt denne att flytta på sig och samtidigt tar han en kniv ur fickan och går emot tittaren. Spelet fryser och tittaren ställs inför tre val.

  1. Meddelar förövaren att denne ska avlägsna sig från butiken och att han inte är välkommen tillbaka
  2. Låter förövaren gå men samtidigt säger att han/hon kommer att göra en polisanmälan.
  3. Tar saken i egna händer och försöker frihetsberöva personen.

Skrämmande och omskakande

– Det här är så skrämmande för hur man än väljer är det fel val, säger Axel Lindqvist från Gränna, en av dem som sett VR-filmen i Almedalen.

Han tycker att filmen är både omskakande och intressant eftersom den speglar personalens utsatthet men också hur fel det har blivit med lagar och vad polisen kan göra:

– Jag förstår nu att det här är ganska vanligt för personal i matbutikerna men jag tycker att ingen borde behöva uppleva det. Jag trodde faktiskt att man åtminstone kunde porta snattare men inte ens det får man.

Vad är fel med de olika alternativen?

– Ja, man får inte porta honom enligt det första alternativet. Enligt alternativ två är det ganska meningslöst att polisanmäla eftersom över hälften av anmälningarna läggs ned. Sen var det något med att de som blev anmälda fick böter men betalade dem inte. Det sista alternativet där man försöker ta fast honom själv var inte heller bra eftersom man kunde göra illa sig själv och dessutom kunde förövaren komma tillbaka och hota och säga typ, ”jag vet var du bor” och sådana saker.

– Jag hade faktiskt ingen aning om att det var så här tufft för dem i affärerna. Helt klart behöver lagarna ändras, säger han.

Obehagligt enligt S-ledamot

Förutom moderaternas rättspolitiske talesperson, Tomas Tobé och Axel Lindqvist från Gränna, som sett filmen och ställts inför de omöjliga alternativen, var det en strid ström av andra personer som fick sig en ögonöppnare, bland anadra Helene Petersson, gruppledare, (S), Justitieutskottet, som konstaterarade att det var obehagligt och att socialdemokraterna jobbar med många av dessa frågor.

Otryggt för ung personal

Flera av de som såg filmen förvånades över att man inte kunde porta någon från en butik. De flesta ansåg att det skulle vara en självklarhet.

– Många tyckte att det var hemskt att man ska behöva jobba i en så pass otrygg miljö, framförallt eftersom många är så unga som jobbar i butik. De blev också chockade över att det anses vara okej att snatta för under 60 kronor, säger Sally Jönsson som arbetade för Livsmedelshandlarna under Almedalen.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Jonas Borg

*VR-film – Virtual Reality-film, ses med speciella glasögon för att placera tittaren direkt in i situationen.

Bildtext: Sally Jönsson hjälper Helene Pettersson, gruppledare, (S), Justitieutskottet, på med VR-utrustningen.

Moderaterna föreslår lagändringar under seminarier om brott i butik

By | Livsviktigt

Två av tre som arbetar i butik upplever sig hotade på jobbet varje dag. Handeln har idag även en säkerhetskostnad som ligger på samma nivå som hela polisbudgeten. Vad kan vi göra för att skapa tryggare matbutiker?

Det var budskapet som fördes ut under de seminarier som Livsmedelshandlarna anordnade, liksom deltog i, under Almedalsveckan.

Livsmedelshandlarnas styrelse deltog under Almedalsveckan med ett budskap: Vi kräver lagändringar och bättre samarbete med polis och rättsväsende för att skapa tryggare matbutiker.

Detta budskap spreds dels genom att visa VR-film om ett rånförsök i en butik med tillhörande frågor och diskussion efteråt, dels via deltagande i seminarier som var mycket välbesökta och skapade många frågeställningar och debatt.

”Bekämpa brott mot företagare”

Cecilia Tauschek som är ny styrelseledamot i Livsmedelshandlarna, deltog i Moderata företagarrådets seminarium ”Bekämpa brott mot företagare”, där även Jörgen Warborn, ordförande, Moderata Företagarrådet, Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson, (M), Per Geijer, säkerhetschef, Svensk Handel och Tomas Jansson, lokalpolisområdeschef, deltog.

Allvarliga brottsfakta

Under seminariet framfördes bland annat att endast en av tre företagare upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att de ska känna sig trygga. På landsbygden endast en av fyra och att en av tre företagare har blivit utsatt för någon form av brott de senaste fem åren.

Moderata utfästelser om lagändringar

Dessa fakta talar för allvarliga brister i rättssäkerheten för företagarna och moderaternas Tomas Tobé utlovade förändringar i lagstiftningen med möjlighet till tillträdesförbud, avskaffande av mängdrabatten och att fler poliser måste tillsättas:

– Genom att begränsa möjligheterna att få tillträde till butikslokalerna för personer som gång efter gång stjäl eller uppför sig illa skapas en tryggare miljö både för butiksanställda och kunder. Och dagens form av mängdrabatt bör slopas och ersättas med ett system där fler brott än det grövsta ska straffas fullt ut, påpekade han.

Höga säkerhetskostnader

Livsmedelshandlarna anordnade också ett eget seminarium i samarbete med Dagens Nyheter om vad man tillsammans kan göra för att skapa tryggare matbutiker.

Medverkade gjorde Pär Bygdeson, vd, Livsmedelshandlarna, Mats Hedenström, näringspolitisk chef, Svensk Handel, Mikael Ovrell, Icahandlare, Kortedala, Monica Bloom, handlare Ica Supermarket Södra station, Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson, (M) och Helene Petersson, gruppledare, (S), Justitieutskottet.

Där framkom bland annat att säkerheten för matbutiker kostar lika mycket den svenska polisens försvarsbudget – 22 miljarder kronor om året. Det som räknas in i summan är stöldvärdet och butikernas egna investeringar för säkerhet som larm, kameraövervakning, vakter och så vidare. Däremot räknas inte in konsekvenserna av brotten för de anställda, det vill säga sjukskrivningar och stöd till dem som har varit med om traumatiska brott.

Livsmedelshandlarnas krav

Som Livsmedelshandlarna tidigare påtalat ställdes nu igen krav på tillträdesförbud för återkommande förbrytare, tiotusentals fler poliser och att straffrabatten tas bort för mängdbrott. Annars kommer runt 6 000 perosner som återkommande begår dessa brott att fortsätta göra det utan att något händer eftersom straff för små brott inte hanteras när större brott har begåtts.– – Om ingenting görs så blir det en inkörsport till fler och större stölder och en ökad kriminalitet, sade Monica Bloom, Icahandlare och styrelseledamot i Livsmedelshandlarna..

Ökade befogenheter för åklagare och domstol

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé var på plats även på detta seminarium och sade att:

– Vi behöver fler poliser i tjänst, fler ordningsvakter men också en strafflagstiftning för att ge åklagare och domstol befogenheter att väcka åtal vid mindre brott. Det måste bli jobbigare att vara kriminell i Sverige.

Upp till bevis

Livsmedelhandlarnas vd Pär Bygdeson summerade moderaternas utspel i de båda seminarierna med följande:

– Det låter väldigt bra med alla förslag som ligger helt i linje med vad vi inom Livsmedelshandlarna krävt i flera år. Det är val om bara ett par månader så det blir upp till bevis.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Jonas Borg

Bildtext: Tillträdesförbud, bort med mängdrabatt och fler poliser lovar Tomas Tobé, moderaternas rättspolitiske talesperson.

Spelmarknaden omregleras – licenssystem införs vid årsskiftet

By | Livsviktigt

I början av april presenterade Regeringen sitt förslag om en ny spellag och ett nytt licenssystem. Svenska Spel välkomnar förslaget med att det nu blir ordning och reda, mindre utrymme för fusk och lika för alla.

För ett år sedan presenterade Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt sitt förslag, som innebär att spelmonopolet skrotas och ersätts av ett licensreglerat system. Sedan dess har regeringens lagförslag om en omreglering varit ute på remiss och den 4 april presenterade huvuddragen i den nya spelpropositionen.

Spelutredningar i 14 år

– Det oreglerade spelet har tagit över och spel används i kriminell verksamhet. För 14 år sedan tillsattes den första i raden av spelutredningar. Det är på tiden att vi går från ord till handling och får ordning och reda på den svenska spelmarknaden, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

I propositionen, som i stort följer lagförslaget, föreslås en omreglering av den svenska spelmarknaden, som innebär att man inför ett licenssystem för samtliga aktörer.

Obehöriga stängs ute

Den nu föreslagna spellagen innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga licenser och aktörer utan licens ska stängas ute. Spelen ska ha ett starkt konsumentskydd och de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.

Det ska dessutom vara kriminaliserat att främja spel utan licens, exempelvis genom reklam.

Spelmarknad i tre delar

I förslaget delas spelmarknaden upp i tre delar:

  • en konkurrensutsatt del, som omfattar spel över internet och vadhållning
  • en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål, och som omfattar lotterier och bingo
  • en del som förbehålls staten och som omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater

Spelinspektionen ny myndighet

Punktskatt på licenspliktigt spel ska tas ut med 18 procent av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetalningarna. Spel förbehållet allmännyttiga ändamål ska fortsatt vara skattebefriat

Lotteriinspektionen ska dessutom omvandlas till den nya Spelmyndigheten.

– Vi förstärker Lotteriinspektionen som blir Spelinspektionen och ger myndigheten fler och vassare verktyg. Olicensierade aktörer ska stängas ute och licenshavare ska bedriva sin verksamhet i enlighet med lagen. Vi ger i dag också ett uppdrag till Statskontoret att följa upp reformen för att snabbt kunna justera lagen om målen med reformen inte uppfylls. Det är av stor vikt att en hållbar finansiering för föreningslivet inte äventyras, säger Ardalan Shekarabi.

Ombuden rutinerade i registrering

Bland de krav som finns i lagförslaget är att spelbolag ska registrera den som vill delta i spel och fastställa en spelares identitet innan spel får påbörjas.

Det är en rutin som spelombuden är väl bekanta med sedan registrerat spel infördes för fyra år sedan. Det gemensamma arbetet med registrerat spel har inneburit bättre möjligheter att stävja till exempel problem med matchfixing och penningtvätt.

Dömas för spelfusk

– Den nya statliga spelmyndigheten ska besluta om licenser och utöva tillsyn enligt lagen. Straffen för olovlig spelverksamhet skärps. Den som vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel, så kallad matchfixning, ska kunna dömas för spelfuskbrott, säger Joachim Elm, försäljningschef Ombud på Svenska Spel.

Svenska spel positiva

Han ser positivt på regeringens förslag:

– Vi ser flera fördelar men framförallt att det blir ordning och reda med samma villkor för alla. Butikerna och ombuden har en central roll i vår affär där de står för det direkta kundmötet, därför har de en mycket stor betydelse för oss. Vi arbetar nu hårt för att sätta oss in i det nya lagförslaget så att vi kan föra ut information till spelombuden om hur de ska förhålla sig till de nya reglerna som införs redan efter årsskiftet, säger Joachim Elm.

Ombudsträffar till hösten

Svenska Spel kommer att kalla till en mängd ombudsträffar för att informera om förändringarna och hur spelombuden ska agera enligt den nya lagen.

– Vi håller på med att ta fram ett informationsmaterial som kommer ut i september. Under både ombudsträffarna och i informationsmaterialet informerar vi om att ett ytterligare ombudsavtal måste tecknas eftersom spelmarknaden nu delas upp. Det blir två ombudsavtal för sportspel respektive turspel.

Ombuden viktiga

Joachim poängterar att ombuden blir fortsatt viktiga för Svenska Spel även med den nya omregeleringen:

– Spelombuden är oerhört viktiga, både för vår affär och för de tusentals kundmöten de genomför varje dag. Kundens möte med ombudet är en av de viktigaste pusselbitarna i det som skapar spelupplevelsen, där trygghet och omsorg om kunden är mycket viktigt. Den nära och personliga kundkontakten blir fortsatt en viktig styrka och fördel på den nya spelmarknadensäger han.

Intensiva förberedelser

– Vi jobbar intensivt nu med våra förberedelser, inte minst för att kunna skicka in våra licensansökningar till Lotteriinspektionen i augusti men också med inbjudan till ombudsträffarna, informationsmaterialet och hur de nya avtalen formuleras.

– Samtidigt vill jag poängtera att det kommer fungera alldeles utmärkt för ombuden att fortsätta att sälja alla Svenska Spels produkter i butik, även efter första januari 2019, säger Joachim Elm.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Adam Wrafter / Svenska Spel

 

Fakta | förslag om omreglering av spelmarknaden

Regeringen föreslår en ny spellag och att ett licenssystem införs.

  • Alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga licenser och aktörer utan licens ska stängas ute.
  • Spelen ska ha ett starkt konsumentskydd och de negativa effekterna av spelandet ska begränsas.
  • En ny brottsrubricering, spelfusk, införs och ett särskilt samverkansråd inrättas för att komma åt matchfixningen.
  • Spelmarknaden delas upp mellan en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål, och som främst omfattar lotterier och bingo, samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.
  • Skatt på licenspliktigt spel ska tas ut med 18 procent. Spel för allmännyttiga ändamål ska fortsatt vara skattebefriat. Om en spelare vinner pengar på en olicensierad spelsida ska vinsten beskattas.
  • Lotteriinspektionen blir till Spelinspektionen och den nya myndigheten får fler och vassare verktyg.
  • Licenshavare ska ha en långtgående skyldighet att skydda spelarna mot överdrivet spelande.
  • Höga krav på måttfullhet ska gälla vid marknadsföring av spel.
  • Spelare ska kunna stänga av sig från allt spel och bonusar ska inte få erbjudas annat än vid första speltillfället.
  • För att stänga ute olicensierade spelföretag införs en möjlighet att blockera betalningstransaktioner mellan spelare och olicensierade spelföretag.
  • Spelinspektionen kan också förelägga internetleverantörer att upprätta varningsmeddelanden för webbplatser som erbjuder spel utan licens.
  • Det ska vara kriminaliserat att främja spel utan licens, exempelvis genom reklam.
  • Statskontoret får i uppdrag att följa upp reformen för att snabbt kunna justera lagen om målen med reformen inte uppfylls.
  • Den nya regleringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Källa: Regeringen

Röst från Järvaveckan: ”Jag vill ha hårdare konsekvenser för de som utför brott i mataffärerna”

By | Livsviktigt

Livsmedelshandlarna har under våren och försommaren jobbat aktivt med opinionsbildning mot brott i butik. Nu senast fanns Livsmedelshandlarna på plats i Järva, andra veckan i juni, och visade virtual reality-filmer över hur ett knivrån i butik kan gå till. Nästa steg är Almedalsveckan i början av juli.

– Filmen var riktigt obehaglig och jag tänkte direkt på hur svårt det måste vara för en anställd att gå tillbaka till jobbet dagen efter en sådan här händelse där en galning hotar med kniv, säger Mattias Rydahl, student på Södertörns högskola.

– Min nästa tanke var att herregud, jag har inte riktigt fattat hur vanligt det är med dessa brott, hur de hotar och bara tar saker, varor. Sen blev jag oerhört upprörd över att det inte fanns några vettiga åtgärder.

Vad menar du med att det inte fanns vettiga åtgärder?

– Jo, efter filmen som visade hur en man med kniv hotar i en butik, får man en fråga med tre svarsalternativ. Frågan var vilket alternativ att agera som är bäst i en sån här situation. Man kunde ringa efter polisen, låta personen gå eller ta ner honom på egen hand. Men inget av alternativen var bra!

Varför inte?

– Om man ringer efter polisen så kommer de inte dyka upp förrän efter typ 40 minuter och sen skulle de ändå inte följa upp hot om våld. Att låta personen gå är ju inte heller rätt, tycker jag. Sen om man skulle ta fast personen och ta ner honom på egen hand så får man inte göra det om man själv inte hotats,. Då riskerar man att åtalas så det finns inget man kan göra när en galning kommer in i en butik med kniv och hotar. Det är jättekonstigt för folk är ju i livsfara.

– Jag fattar inte att det blivit så här. Jag tycker jättesynd om alla som jobbar i mataffärer och även kunderna, särskilt i de här områdena där brottsligheten är värre, säger han.

Vad skulle du vilja att de som jobbar i butik kunde göra när de blir utsatta för brott?

– Jag vill ha hårdare konsekvenser för dem som utför brott i mataffärerna. Jag blir så förbannad som privatperson att det inte blir större konsekvenser, att de kommer undan med det. Det håller inte. Det måste var rejäla konsekvenser så att det blir avskräckande.

– Sen har jag funderat mycket på möjligheten att porta personer som hotar, bråkar och snor saker. När det gäller mat är jag tveksam för det är något alla behöver. Samtidigt är det självklart att man från affärens sida inte vill ha personen där igen som begått brottet. Kanske det är bra ändå, att kunna porta, för det finns ju andra affärer som personen kan gå till för att skaffa mat och då kanske han lär sig att det är fel med ett hotfullt beteende, säger Mattias Rydahl.

Livsmedelshandlarnas nya VR-filmer kommer även att visas i Almedalen och även där kommer besökarna att få fundera över vilka möjligheter butikerna har att freda sig mot brott.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Eventyr

 

 

Livsmedelshandlarnas opinionsbildning ger resultat

By | Livsviktigt

Livsmedelshandlarnas ansträngningar inom opinionsbildning har burit frukt under året. Inte minst när det gäller frågan om brott i butik.

Efter att i åratal ha drivit frågan om brott i butik och tryggare matbutiken gick proppen ur i samband med årets rikskonferens Folk och Försvar. Livsmedelshandlarnas vd Pär Bygdeson vädjade i den direktsända debatten till justitieminister att inrätta en Justitieberedning för att få ordning på rättsväsendets förmåga att hantera brott.

Justitieministern förhöll sig dock tämligen sval inför en sådan beredning och menade att de politiska åtgärder och partigemensamma överenskommelser som redan gjorts, väl räcker för att klara av situationen.

En som inte förhöll sig sval inför Bygdesons förslag var PM Nilsson som också befann sig på Folk och Försvar.

Viral debattartikel

Han erbjöd Pär Bygdeson att skriva en debattartikel i Dagens Industri. Debattartikeln blev viral och flera ledarskribenter runtom på landets tidningar citerade den och lyfte därmed butikernas alarmerande situation. Nu fortsätter Livsmedelshandlarna med att lyfta brott i butik, nu senast i Järva med nya VR-filmer om brott i butik och de kommer att fortsätta under Almedalsveckan.

Livsmedelshandlarna har även rönt framgångar på fler plattformar i sin opinionsbildning. Bland annat har man i samarbete med Mittmedia i Storstockholm tagit fram tre artiklar som lyfter problematiken.

– Vi inser att det är väldigt lokalt i Stockholm men samtidigt når det väldigt många läsare, runt en miljon, så vi tyckte det var värt att göra den satsningen, säger Pär Bygdeson.

Tryggarematbutiker.nu når ut

Tryggarematbutiker.nu är en annan plattform där Livsmedelshandlarnas opinionsbildning tagit fart. Hemsidan skapades för drygt ett år sedan och i början var det få som hittade dit. Sedan årsskiftet drivs den delvis av ett nytt kommunikationsbolag som lyckats driva fler läsare både till hemsidan och nå ut med budskap via sociala medier.

– Vi ser bland annat att satsningen på att Skicka Kärlek har fått en skjuts uppåt sedan vi ändrade ingången till denna del på hemsidan vilket vi gjorde alldeles nyligen. Redan nu har 627 personer skickat kärlek till sin butik. Det är vi naturligtvis väldigt glada för.

Text och foto: Marie Hallencreutz

Bildtext:

En satsning på advertorials, det vill säga artiklar med redaktionellt material som beställs av en annonsör och där artikeln anges som en annons, med Mittmedia i Storstockholm har gjort att Livsmedelshandlarna nått ut till cirka en miljon läsare om butikernas situation med ökande brottslighet och ett rättsväsende som inte räcker till.

Livsmedelsbutiker kan få sälja lokalproducerad starköl

By | Livsviktigt

Den andra maj röstade riksdagen ja till socialutskottets tillkännagivande, det vill säga en uppmaning till regeringen, om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Det kan i praktiken leda till att även livsmedelsbutiker kan få sälja öl.

Frågan har varit uppe tidigare via motioner från de borgerliga partierna men hittills har inte riksdagen backat upp dessa förslag. Men frågan kom upp igen på riksdagens bord den 25 april och en vecka senare röstade de borgerliga partierna, tillsammans med SD, igenom förslaget som alltså är en uppmaning till regeringen att ta fram ett lagförslag som gör gårdsförsäljning möjlig inom ramen för att Systembolagets monopol kvarstår.

Detta skulle i praktiken även kunna innebära att även matbutiker skulle få möjlighet att sälja lokalproducerade drycker såsom vin, öl och cider.

– Om man menar allvar med satsningen på Sverige som det nya Matlandet för att locka hit turister att smaka på våra lokalproducerade specialiteter så bör regeringen ta riksdagens uppmaning på allvar. Öl och vin är en naturlig del av en måltid och att utesluta lokalproducerade drycker är bara konstigt, säger Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna.

Han pekar också på att Systembolagets monopol ändå inte fungerar i praktiken på grund av gränshandeln.

– Sverige ligger efter hela Europa i att inte tillåta butiksförsäljning av öl starkare än 3,5 procent. Och det märks inte minst på gränshandeln. Idag är hälften av all öl som konsumeras i Sverige köpt i Tyskland och siffran för sprit ännu högre, runt 60 procent. Det finns spritbilar i snart sagt varenda kommun i Sverige där det säljs billig sprit, öl och vin från andra länder i Europa, främst Tyskland, säger han.

– Vilken roll spelar då Systembolaget i att hålla nere alkoholkonsumtionen och dödligheten bland svenska medborgare, frågar han retoriskt. Inte särskilt stor roll, så det är helt klart att om monopolet ska vara kvar i någon form så behöver det förändras för när det gäller folkhälsan har det spelat ut sin roll.

Han påpekar att det skulle vara ett lyft för handeln i framför allt glesbygd att få möjlighet att sälja öl, vin och cider.

– Det kan vara en möjlighet att stoppa butiksdöden på landsbygden. Jag tror att det dels lockar fler turister till butiken, dels kommer även lokalbefolkningen att handla oftare henma i närbutiken istället för veckoinköp i större butiker i städer längre bort där det även finns ett Systembolag. Jag hoppas verkligen att regeringen tar till sig detta och inte förhalar det med utredningar i evighet. Det här förslaget innebär en fantastisk möjlighet för butikerna på landsbygden, säger Pär Bygdeson.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Stallhagen bryggeri & gårdsbutik/Åland

Tre av fyra handlare vill kunna sälja starköl i butik

By | Livsviktigt

75 procent av medlemmarna inom Livsmedelshandlarna vill kunna sälja starköl i sin butik. Och 9 av 10 handlare tror att försäljning av öl och vin i butiken efterfrågas av kunderna.

Livsmedelshandlarna genomförde en enkät bland sina medlemmar för att få reda på deras inställning till möjligheten att få sälja alkoholhaltiga drycker i butik där alkoholhalten överstiger dagens 3,5 i volymprocent för öl, det vill säga folköl.

Enkäten sändes ut till runt 600 medlemmar varav 245 svarade.

Av dessa svarade 208 stycken, eller 85 procent, att de skulle vilja kunna sälja mellanöl i butik, alltså öl med en alkoholstyrka på max 4,7 volymprocent. 75 procent, eller 184 stycken ville kunna sälja starköl i butik, det vill säga öl med en alkoholstyrka över mellanölets.

Och 78 procent, 192 medlemmar, vill kunna sälja vin i sin butik. På frågan om de trodde att kunderna efterfrågade möjligheten att kunna köpa starköl och vin i butiken trodde 90 procent (221 medlemmar) att kunderna ville det.

Stark vilja att kunna sälja öl i butik

– Det här visar på en stark vilja bland Sveriges livsmedelshandlare att möjligheten att få sälja öl och vin i butik är viktig för dem. Det syns inte bara i den relativt höga svarsfrekvens vi fått utan också i deras svar som sådana, säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna.

Helst inte sprit

I enkäten fanns också möjlighet att lämna korta kommentarer och en av de mest förekommande kommentarerna rörde möjligheten att sälja sprit i butiken. Här några axplock:

”Skippa sprit.”

”Öl och vin -JA. Starksprit -ej nödvändigt.”

”jag tror att det är väldigt bra om man är tydlig med att vi vill INTE sälja starksprit i butikerna.”

”Starksprit kvar på bolaget.”

”Vill inte ha stark sprit i sortimentet.”

”Vill inte sälja starksprit.”

”Jag vill inte sälja starksprit.

”Om man skulle önska detta så räcker det med öl och vin, inte sprit.”

”Starksprit vill jag inte sälja.”

”Jag tycker att sprit och årgångsvin kan finnas på bolaget. Men öl och vin i våra butiker, helt klart.”

Säkerhetsaspekten viktig

En annan sak som engagerat medlemmarna i denna fråga rör säkerheten. Så här uttryckte sig några av handlarna:

”Det finns för få polisresurser för att ta detta steg.”

”Jag har svarat JA och det är i första hand för att få en neutral konkurrens där idag en livsmedelbutik med Systemet som granne är starkt gynnad. Att börja sälja öl och vin ställer en hel del krav och risker som inte är givet enkla att hantera. Vi har redan till och från stöld och hotproblem som skulle riskera att tillta. Det skulle också kräva stora omställningar i butik för att frigöra yta för ett relevant kunderbjudande.”

”Tyvärr ökar inbrottsrisken.”

”Med tanke på de säkerhetsproblem som redan idag finns, känns det som att ett införande av detta sortiment skulle göra problemen än större. Om vi kan få till lagar/ändringar i rättssystemet som tar tag i de problem som redan finns. Ja då kan det bli intressant.”

”Det skulle bli otroligt stökigt i butiken vissa tider. Har erfarenhet från mellanölstiden.”

”Dock att tänka på om det innebär ökat antal stölder i butik samt vad det innebär för säkerhet för vår personal.”

”Med tanke på hur det ser ut redan idag med hot och våld i butikerna så vill jag inte öka den risken med att ta in alkohol i butiken.”

Befintlig brottslighet ett hinder

– Det är tydligt att våra medlemmar vill kunna erbjuda öl och vin till kunderna även om det samtidigt finns en oro bland några av dem vad gäller säkerhetsaspekten, att det kan bli stökigare i butiken. Det är förståeligt med tanke på hur brottligheten ser ut i butikerna idag och där de polisiära insatserna lämnar en hel del i övrigt att önska, säger Pär Bygdeson.

Monopol och skatter

Många hade också synpunkter på såväl Systembolagets monopol som skatterna på alkoholhaltiga drycker:

”Behåll även systembolaget. Det behövs verkligen för att hålla kvaliten.”

”Sälj mat å måltidsdryckdryck istället för att bara vara returstation åt Systemmonopolet!!!”

”Vi har ett väl fungerande Systembolag med ett fantastiskt sortiment som urholkas i framför allt mindre orter om systembolaget försvann.”

”Jag tror att monopolet bidrar till lite mindre tragik.”

”Bra att ni tar tag i denna fråga. Det är angeläget att få bort detta statliga förmynderi.”

”Det är för komplext att ta in i vårt sortiment, Den variation som Systembolaget har skulle totalt raseras om vi skulle sälja detta.”

”Systembolaget har ett fantastiskt utbud. Skulle butikerna ta över så kommer alla mindre märken försvinna.”

”Ta hem skattepengarna på alkohol till den svenska statskassan och gör miljön och tullverket en tjänst samtidigt.”

”Tror inte att det skulle hindra importen om vi skulle sälja starköl i våra butiker. Alkoholskatten blir ju inte lägre för det. Tycker dock vi kan skrota 2,1 %, 2,8 % och 3,5 % och köra mellanöl 4,5 % samt alkoholfritt i våra butiker.”

”Jag är väldigt nöjd med Systembolagets roll idag med relativt bra öppettider och grym service och gott sortiment. Tror inte vi i handeln gör det lika bra och det är stora säkerhetsaspekter, arbetsmiljö, hantering osv. DOCK om det skulle släpppas fritt så ska vi såklart vara med på tåget direkt!”

”En kombination av försäljning i Systembolag (sortimentsbredd) och i livsmedelsbutik (tillgänglighet) vore att föredra.”

”Systemets propagandareklam på tv är hemsk. Att de tar sig rätten att svartmåla företagare som giriga, elaka människor är bedrövligt.”

Handla hel måltid

Och så några röster om helhetsbilden för kunderna, det vill säga att kunna handla en hel måltid, inklusive dryck:

”Vi har mycket turister från Europa, och de är vana att kunna handla vin i sin mataffär, vi har 2 mil till Systembolag, det skulle uppskattas mycket av våra kunder om de kunde köpa vin till maten de handlar.”

”Det är på tiden att kunden kan ordna hela middagen i våra butiker inklusive måltidsdryck. Vi personer kan ansvara för oss själva i den frågan också liksom mycket annat som vi tar ansvar för. Det är bara trams att just den lagen ska finnas.”

”Det vore så trevligt att kunna erbjuda något gott att dricka till måltiden!”

Bra för landsbygden

Glesbygdsaspekten uttalas också, exempelvis detta citat:

”Landsbygden måste ha närheten till vin och öl. I Stockholm finns Systembolag i varje gathörn.”

Text: Marie Hallencreutz

 

 

Så regleras ölförsäljning i butik i de nordiska länderna

By | Livsviktigt

Danmark har den mildaste regleringen där både öl, vin och sprit får säljas i matbutikerna – dock med åldersgräns. Numera är Finland näst minst reglerad med sin nya alkohollag som trädde i kraft i januari och i mars i år. Därefter följer Norge med tidsrestriktioner, Sverige med monopol fram till 3,5 volymprocent och hårdast reglerad lagstiftning har Island. Än så länge.

Man kunde tro att Sverige har den snävaste lagstiftningen i norden vad gäller försäljning av öl i butik där maxgränsen ligger på 3,5 volymprocent. Men det finns ett land som har hårdare reglering och det är Island med en toppgräns på 2,25 volymprocent.

Monopolet på spel på Island

Å andra sidan står Island inför att skippa alkoholmonopolet helt och hållet.

– Här på Island är reglerna idag striktare än i Sverige där alkoholhaltiga drycker som överstiger 2,25 endast får säljas i någon av ÁTVRs (Áfengis- og tóbaksverslun ríkisins) vinbutiker, så kallade Vínbúð. ÁTVR har också tobaksmonopol men nu ligger ett förslag i Alltinget om att helt ta bort monopolet, säger Andrés Magnússon som är vd för organisationen för detaljhandel och tjänster på Island, SVÞ (framkvæmdastjóri Samtaka verslunar og þjónustu, SVÞ).

Speciell regeringskoalition

Han menar att det inte är otroligt att förslaget kan komma att gå igenom eftersom Island har en speciell regeringskoalition landet aldrig haft tidigare med partiet Grön vänster, och de två högerliberala partierna Framstegspartiet och Självständighetspartiet där det senare är störst av alla tre partier.

– Vi vet ännu inte om förslaget ens kommer att tas upp för omröstning, det vet vi först i slutet av juni men stora möjligheter finns eftersom det bara är Grön Vänster som traditionellt varit emot ett avskaffande av monopolet, säger Andrés Magnússon.

Ser positivt på ett avskaffande

Med andra ord kan det bli så att de två högerpartierna kör över grön Vänster i regeringen och lägger fram förslaget om ett avskaffande av monopolet. Sannolikheten att det går igenom i Alltinget är då stor eftersom de flesta övriga mandat i Alltinget representeras av liberala partier som generellt är för ett avskaffande.

– Vi och våra medlemmar ser positivt på ett avskaffande av monopolet och har arbetat för det i många år, säger han.

Tidsrestriktioner i norska butiker

I Norge är det Bryggeri- og Drikkevareforeningen som driver opinion i frågan om tillåta försäljning av öl i butik. VD i organisationen heter Petter Nome:

– Vi har en något mildare reglering än den i Sverige och på Island. Butikerna får sälja öl på 4,7 volymprocent till klockan 20.00 på vardagar och till klockan 18.00 på lördagar och inte alls på söndagar. Övriga tider är det bara öl med volymprocent under 2,7 som får säljas, säger han.

Norgedebatt inspirerad av Finland

Vill man handla öl på andra tider eller med högre volymprocent än 4,7 får man ta sig till Vinmonopolet som är Norges motsvarighet till Systembolaget.

Men sedan Finland lättade på sin reglering och sedan årsskiftet tillåter butiksförsäljning av starköl över 4,7 volymprocent liksom alkoläsk så har debatten tagit fart i Norge om inte regleringen borde lättas upp även där.

– Vi får se vad som händer, många vill kunna handla starköl och stark cider i den vanliga matbutiken här i Norge och helst utan att tänka på vad klockan är, men så länge som regeringen är beroende av stöd från Kristelig Folkeparti, är det omöjligt, säger Petter Nome.

Inget monopol i Danmark

Danmark är det mest avreglerade landet i Norden där det inte finns några restriktioner på var eller när man handlar. Något monopol förekommer inte.

– De restriktioner vi har är åldersgräns, 15 år för starköl och 18 år för starkare drycker som vin och sprit. Jag tycker inte att vi har bättre regler i Danmark än i andra länder i EU, Sverige undantaget och Norge (som inte är med i EU). Jag tycker att vi dansk lagstiftning har en förnuftig balans sett i förhållande till mer liberala regler i en del andra EU-länder, Sverige och Finland undantaget liksom Norge, säger John Wagner, administrativ direktör på De Samvirkende Købmænd, DSK.

Lockande tysk gränshandel

Men för danskar, såväl som för svenskar, är det gränshandeln mot Tyskland som lockar.

– Många danskar och svenskar gränshandlar i Tyskland på grund av de lägre priserna och den lägre momsen, vilket är ett problem för dansk detaljhandel säger han.

Gränshandeln påverkar opinionen

Han menar att Danmark traditionellt sett har en väldigt liberal hållning till alkohol jämfört med övriga länder i norden.

– Det är bättre att unga dricker öl än sprit och lär sig hantera alkohol. Den omfattande gränshandeln medverkar indirekt till att det inte på allvar reses krav om en starkare reglering i Danmark.

Ny alkohollag i Finland i år

I Finland har, som Livsviktigt tidigare rapporterat, en ny alkohollag trätt ikraft den 1 januari i år då gränsen för alkoholhalt i öl höjdes från 4,7 procent till 5,5, för öl som säljs i matbutiker. Dessutom får matbutikerna numera även sälja alkoläsk och cider till samma volymprocent.

Den 1 mars i år trädde resten av alkohollagen i kraft då de finska krogarna och restaurangerna fick rätt att sälja öl och alkoläsk på samma villkor som livsmedelsbutikerna.

Hetsig debatt föregick beslutet

– Den nya alkohollagen har föregåtts av en lång och bitvis hetsig debatt bland våra politiker och andra opnionsbildare. Även efter att lagen trädde i kraft har det debatterats om det var så bra att den infördes, säger Kari Luoto, vd för Päivittäistavarakauppa ry, PTY, Organisationen för livsmedelshandel i Finland.

”Det värsta som kunde hända”

Debatten har bland annat rört att man naggar monopolet i kanterna men också påverkan på folkhälsan har diskuterats.

Även det Svenska Systembolaget skickade in en allvarlig skrivelse till Finland om att inte låta förslaget med en avreglerad alkohollag gå igenom.

Och till svenska YLE sade alkoholforskaren Peter Eriksson vid Helsingfors universitet att den nya lagen är det värsta som kunde hända. Han tror inte att det bara är den finska befolkningens hälsa som står på spel utan också ekonomin.

”Det här är det värsta beslutet som gjorts under min livstid. Skadorna kommer bombsäkert att öka och ekonomin kommer att försämras”, sade han i vintras i samband med att den nya lagen röstats igenom.

Inget ökande supande första kvartalet

– Jo, det är många som har befarat att det skulle påverka folkhälsan, inte minst från våra mer vänsterorienterade partier och i synnerhet från den Finska riksdagens social- och hälsovårdsutskott, att supandet skulle öka kraftigt, särskilt bland unga, att fler skulle bli alkoholister och att fler skulle dö i alkoholrelaterade sjukdomar. Men så har det inte blivit, säger Kari Luoto.

Alko minskade sju procent totalt

Men som väntat minskade ölförsäljningen på Alko, som är den finska motsvarigheten till systembolaget, samtidigt som försäljningsökningen i butikerna var blygsam.

– Det som har hänt detta första kvartal sen lagen infördes är att försäljningen av starköl på Alko gått ned med 27 procent och för long drinks (alkoläsk) en minskning med 43 procent, men den totala minskningen i Alkos omsättning blev endast 7,3 procent, säger Kari Luoto.

– Det här visar att människor nu köper öl i våra matbutiker i stället för på Alko men inte att volymerna som köps har ökat, för i handeln har ökningen i omsättning varit marginell på grund av den nya lagen, säger Kari Luoto.

Men var får då finländarna tag i ölen de dricker?

– Detta är intressant. Den genomsnittlige finländaren är vanligen mycket hälsoorienterad och handlar sin öl i butiken, vanligen keski olut, som ert tidigare mellanöl, cirka 4,7 %, men numera också aningen lite mer starköl (5,5%), eftersom möjligheten finns. Men den stora handeln har tidigare skett i Estland i stora köplador dit finländare tagit sig med färja på stora inköpsresor. En del för att sälja vidare på svarta marknaden, andra för eget bruk. Men även där har det vänt på grund av att Estland höjt skatterna på alkohol. Så nu åker allt fler till Lettland istället för att handla billig alkohol, säger han.

Monopol hindrar inte stordrickare

Med andra har den nya lagen inneburit att medelfinländaren handlar sin öl i matbutiken istället för på Alko och stordrickarfinländaren konsumerar billig öl allt oftare från Lettland i stället från Estland på grund av den senares prishöjningar.

– De som vill ha mycket och billig alkohol kommer alltid att hitta det – oavsett hur hårt eller löst man reglerar den lokala marknaden för det.

Uppsving för lokala bryggerier

– Det som den nya lagen medfört är ett fint uppsving för gårdsbryggerierna som nu lättare kan sälja sina drycker både via gården och via lokala butiker. På så vis riskerar de inte sin verksamhet lika hårt eftersom de annars har mycket tuffa marginaler.

Priskonkurrensen har inte startat än

Kari Luoto påpekar att en sak som vi inte sett effekterna av än är priskonkurrensen på öl och long drinks i de finska matbutikerna.

– Den har inte startat än. Men när den gör det kommer även matbutikernas sekundärsförsäljning påverkas, så för våra handlare har lagen hittills bara inneburit positiva saker och försäljningen kan komma att öka framgent.

Är ni inte oroliga för säkerhets-aspekten kring att sälja starköl och long drinks i butik?

– Jo visst, polisen förutspådde bråk och fylla som skulle kräva insatser från 100 extra poliser för att stävja oroligheterna. Men inget bråk eller annat hände. Absolut ingenting. Kanske blir det annorlunda när priskonkurrensen startar men jag tvivlar på det.

– Vi har cirka 3000 matbutiker i Finland och 350 Alkobutiker. Det som kommer hända är att människor även kommer att handla mat i den butik de ändå åkt till för att köpa billig öl och long drinks – om de nu resonerar så.

– Vi får se om priskonkurrensen på öl och long drinks får människor att byta butik. Det vet vi inte. Kanske köper de mer öl i butik och mindre i Estland och Lettland. Det vet vi inte heller. Det enda vi vet hittills är att Alko säljer mindre starköl och long drinks, att den finska handeln säljer marginellt mer än tidigare och att gränshandeln håller på att gå från Estland till Lettland.

Text: Marie Hallencreutz

Foto: Privata, från respektive intervjuperson

Not. Samtliga intervjuer har skett på engelska och övriga nordiska språk. Citaten är fritt översatta till Svenska.

 

Fakta | Finlands nya alkohollag

Mataffärerna får sälja starköl

Den högsta tillåtna alkoholhalten för drycker som säljs i livsmedelsaffärer och kiosker höjs från 4,7 % till 5,5 % från den 1 januari 2018.

Alkoläsk får säljas fritt

Före den 1 januari 2018 fick blanddrycker som alkoläsk endast säljas på Alko, den finska motsvarigheten till Systembolaget. Begränsningen gällde även drycker som hade en alkoholprocent som underskrider 4,7.

Numera får spritblandningar av olika slag säljas i butiker och kiosker om dryckernas volymprocent underskrider 5,5.

Flexibla utskänkningstillstånd och längre öppettider för krogarna

Tidigare måste serveringen av alkoholdrycker avslutas kl. 01:30. Tillstånd att servera längre kunde beviljas på särskilda grunder.

Numera får krogarna servera alkohol till klockan 04:00, om en anmälan om detta gjorts i förväg. Kunderna får dricka redan inhandlade drycker till klockan 05:00.

Indelningen i olika serveringstillstånd (A, B, och C-rättigheter) har slopats. Serveringstillståndet omfattar numera alla alkoholdrycker.

Krogarna får nu ägna sig åt happy hour-marknadsföring. Tidigare fick inte krogarna erbjuda mängdrabatter under vissa tider på av dygnet.

Den 1 mars i år får de finska krogarna och restaurangerna rätt att sälja öl och alkoläsk på samma villkor som livsmedelsbutikerna, det vill säga att kunderna kan köpa och ta med sig hem. Detta gäller dock bara till klockan 21.00.

Småbryggerier får sälja sina produkter direkt till kunden

Enligt den nya alkohollagen får så kallat hanterverksöl säljas direkt av tillverkaren. Med hantverksöl avses alkoholprodukter som framställs av malt och som innehåller högst 12 % alkohol.

Bryggerierna får också sälja andra alkoholprodukter vars volymprocent underskrider 5,5.

Källor: Kari Luoto, eduskunta.fi (finska riksdagen), Yle